sabinefoto

Alla inlägg under november 2013

Av Sabine - 30 november 2013 18:57

Nu tar ja resten av djuren:

Birka: Birka är mammas 7 åriga spinone. En glad och go hund som bara vill det bästa. Hon älskar att bli omklappad och att mysa med Etna. Birka är en hund som gärna bara lunkar omkring på gården och få följa med på långa skogspromenader. Även om hon kan se lugn ut kan hon vara riktig busig och fara omkring som en galning.

Som valp var hon otroligt lugn och snäll. Har nog aldrig träffat en snällare valp och hon var dessutom rumsren på en gång. Hon kissade inne en enda gång och inget mer.

 

Arro: Arro är mammas kille Kalles jämthund. En busig vovve är han. Vet inte varför men han ska alltid reta mig när jag kommer hem av någon anledning. Men annars är han bara glad och mysig och älskar att få röra på sig. Han har nyligen varit på ett jaktprov där han vann. Duktig kille!

 

Alice: Alice är min söta och galna rexkanin. Jag köpte henne 2011 när vi var på väg hem från från norrköping och då passerade vi ljusdal där hon kommer ifrån. Jag tyckte att det passade perfekt att vi svängde förbi hennes uppfödare då för jag hade letat och sökt den perfekta rexkaninen rätt så länge och jag tyckte det är verkad bra. Rätt hade jag också, Alice är verklingen den perfekta för mig även om det var ett tag då jag tyckte hon var pest och pina. Hösten 2011 kom hon in i en period då hon bara var sur och arg. Vaktade sina saker som en galning. Ibland kunde jag gå ifrån henne gråtandes för att jag var så less på henne. Men jag gav aldrig upp. Jag kämpade för att få henne normal igen och tur det för annars hade jag inte fått den underbara och snälla kanin jag har idag.

Alice är även utställd två gånger och som högst har hon fått 95 poäng vilket är riktigt bra.

Alice som är nu två år bor med mig på skolan i en djurbarack där vi på elevhemmet får ha våra smådjur. På loven förljer hon självklart med mig hem.

 

Dinah: Dinah är Alice unge och är född 9 juni 2013. En mysig men blyg liten tjej. Hon har fyra syskon, tre systrar och en bror. Dinah är som sakt rätt så blyg men jag jobbar på att hon ska bli mer framåt och jag märker stor skillnad. Hon sringer inte iväg direkt när man sträcker ner handen utan istället kommer hon fram och hälsar. Hon har fortfarande lite svårt för att man klappar allt för mycket då hoppar hon iväg. Men det blir bättre. Tycker det är lite konstigt att hon är försiktig och lite rädd av sig för alla hennes syskon är mycket mer framåt och självsäkra. Kanske det har lite med att hennes syskon är större än henne och har tagit mer plats.

 

Till sist har vi tre anker hos mamma, två honor Emla och Gimli och en hane som är ny Mårten. Honorna är rätt så blyga men de har blivit mycket bättre. När de är ute så flyr dom inte direkt när man kommer utan kommer fram och tittar om man har något gott. Eftersom Mårten är ny känner jag inte hann än och har ingen bild på honom.

Bilden ärpå nån av Gimli eller Emla, de är rätt så lika.

 


Av Sabine - 30 november 2013 18:15

Idag har Jackie träffat två nakenhundar och vi har varit ute på en lite skogpromenad först ner till älven. Det är verkligen vackert där nu när vattnet frusit till is. Måste nästan gå ner dit i morgon och fota. Medan vi gick i skogen tittade vi efter julgranar. Men har inte hittat åt någon åt oss själva än. Längtar tills grannen kommer in det luktar så gott!

 

Av Sabine - 29 november 2013 22:00

Jag kommer dela upp det lite så del två kommer imorgon för blir så mycket text om jag ska ta alla djur på engång. Börjar med katterna idag och börjar med de som bor hos pappa:

Tyson: Tyson är en svart/vit, stor katt herre på åtta år. En bestämde men snäll katt vars utseende ser rätt så ofta ser argt ut an någon anledning fastän han inte är det. Tänker ofta att om någon skulle möta han i mörkret skulle den person bli rätt så rädd för honom för med hans storlek och hans arga uttryck skulle man kunna tro att han tänkt hoppa på en när som helst. Men som sagt så är han mysig och snäll herre och med åren har han blivit ännu mysigare!

Tyson föddes hemma hos oss med två syskon. När hans mamma Stina fick den här kullen hade även Tilda valpar så det var lte roligt. Valpar på nedervåningen och kattungar på övervåningen. Redan från början började jag tjata om att jag skulle få behålla en kattunge. Tillslut en eftermiddag när hela familjen satt och åt mat sa pappa att jag skulle få spara en unge. Jag fattade beslutet rätt så snabbt att jag ville spara Tyson som var den i kullen som föddes sist men han var störst, ni skulle ha sätt hans tassar. Jag är glad att jag valde han även om mamma försökte övertala mig lite om att jag skulle spara den andra hanen.

 

Madicken: Madicken är min lillalilla grårandiga, lurviga katt med uggleögon på tre år. Hon föddes hos min faster på valborg. Den tiden medan hon bodde där var jag där så ofta som möjligt. För en av de fyra ungarna skulle bli min i present när jag fyllde år. Jag skulle själv få bestämma vem jag ville ha och den dagen jag skulle bestämma mig för vem jag skulle få somnade just Madicken i mina händer. Då var det självklart att jag skulle välja henne eller snarare kan man säga att hon valde mig för så var det. Alltid när jag var där sov hon i min famn och det har hon fortsatt med än idag.

Madicken betyder mycket för mig och får mig alltid på gott humör när jag är ledsen. Min lilla glada och goa katt. Haha något som är roligt med henne är att när hon bestämt sig för något som att hon ska mysa då hör man henne komma med bestämda steg, det låter berkligen duns, duns, duns.

 

Wilmer: Wilmer är en stor katt som kan vara vädigt galen och restam. Han är även Madickens son och är två år. Hans föddsel var lite rolig. När jag upptäckte att Madicken var dräktig hoppades jag så innerligt och önskade att hon skulle födda ungarna efter jag hade fått sommarlov så jag fick vara med dem från dag ett och se dem föddas. Kan säga att jag fick precis som jag önskade! Exakt efter att jag kommit hem från skolavslutningen började Madicken föda. Men det blev lite halv jobbigt för mig för jag skulle iväg om ett par timmar och jag ville ju var med henne och stötta henne. I alla fall fick hon första ungen som var Wilmers bror Wilde efter han kom Wilmer och sist kom deras syrra Wimla och vilken tur jag hade hon var den sista och jag hann se alla födas innan jag skulle åka.

Det var roligt att följa deras uppväxt. Det var faktiskt min bror som skulle få spara en unge och då valde han själklart den galnaste eller ja Wilmer syskon var exakt lika galna. Jag har aldrig sätt galnare kattungar men lika galna som de var, var de lika mysiga. Så är Wilmer än idag ena stunden galen andra stunden så mysig att det nästan blir för jobbigt.

 

Sedan har vi en katt hos mamma också som är min brors.

Etna: Etna är riktig galen katt som man alltid är galen och man får då sig ett gått skratt åt henne. Ibland kan man tro att hon är en blandning mellan hund och katt. Hon är på sitt egna lilla vis. Etna är tre år precis som Madicken och under deras första år levde de tillsammans innan mamma och pappa skillde sig.

Ett riktigt matvrak är hon också. Hon älskar att sova i sängen med en på natten men på kvällen kan det vara lite jobbig för då ska hon ligga på magen och trampa med klorna. Dessutom ska hon tvätta en på näsan. Ja man kan säga att hon är över gosig. Hennes bästa vänner är nog hundarna på gården.

 

Av Sabine - 29 november 2013 12:59

Matade en tre veckors rosenhuvad dvärgpapegoja unge idag på en av lektioner. Det är fyra ungar och de små stackarna har mist sin mamma därför matas de för hand nu. Men så otroligt söta är de!

Snart ska jag åka buss hem med Jackie, ska bli så skönt att få komma hem.    


 

Av Sabine - 28 november 2013 16:42

Min första hund, ja Jackie är ju egentligen den första hund som jag bestämde själv att jag ville ha och köpte henne själv. Har allt ansvar över henne också.

Har levt med hund hela livet. Enda sedan jag kom hem från BB då fanns det två hundar i huset en lugn schäfer hane Ecko och en smart border collie tik Amie.

Men min första hund som jag alltid sagt varit min men som jag inte hade själva huvudansvaret för var Tilda, en border collie. Hon var en av nio valpar ur Amies andra och sista kull och hon föddes när jag var ett år gammal. Man kan ju inte direkt säga att hon var "min min" en ettåring kan inte dirket ta hand om en hund då men vi växte upp tillsammans och när jag blev äldre gick jag kurser med henne och tränade lite allt möjligt med henne. Jag lärde mig mycket av henne och när jag tänker efter lärde hon mig nog mer än vad jag lärde henne och hon betyder mycket för mig. Hon fanns alltid vid min sida, tröstade mig när jag var ledsen, följde med mig ut till kaninerna när det var mörkt och då sprang hon alltid iväg sista biten fram till stallet och tände rörelse lampan åt mig så jag slapp gå sista biten i mörker. Tilda var otroligt klok och snäll och liten för det var hon. Mindre än vad border colliesar brukar vara, många trodde att hon var en valp eller i alla fall en unghund. Det berodde kanske på att ända in till slutet var hon pigg inte ett grått hårstrå i sikte och följde med på allt utan att bli trött.

Det hon älskade mest av allt var att få följa med pappa på springturer då blev hon som tokg. Direkt pappa började ta på sig springkläderna började hon gnälla av iver och snurrade runt dörren. Vilken glädje hon hade för att springa det var otroligt.

Vårterminen i nian när hon var 14 år och några månader blev hon tvär sjuk en dag. Dagen innan hade hon varit sitt vanliga pigga jag som ville ut och springa. Vi åkte in till veterinären med henne och där visade sig det att det fanns inte mycket att göra än att låta henne slippa lida. Det var bland det hemskate jag varit med om. För vem vill se sin bästa vän somna in? Jag satt med henne enda in till slutet och klappade hennes vackra huvud. Min otroliga vackra Tilda. Saknar henne så otroligt mycket än idag men jag har lärt mig att leva med det. Även om vissa dagar mår man sämre för att man saknar henne. Nu har jag ju Jackie som gör mycket för mig. Sedan jag köpte henne har jag mått så otroligt bra.

De två försa bilderna är på Ecko och Amie.

 

 

Min vackra ängel <3

     



Av Sabine - 27 november 2013 21:22

Ja min hund ras är då en shetland sheepdog. Orkar inte skriva en lång text om rasen därför skriver jag rätt så kort.

Historia

Den var i grund och botten en vallnings hund som de inte används till så mycket idag. Nog finns de personer som kör vallning med sin sheltie men det är inte lika vanligt som att man ser en border collie inom vallningen.

Användningsområde

Sheltien är en vanlig sällskaps hund som förknippas ofta med agility där den ofta syns till. Men det är inte bara till agility som den använd utan den tränas och tävlas i alla möjliga sporter som lydnad, freestyle, rallylydnad, utställning, språrning osv. Den passar till allt.

Egenskaper

Mycket till att sheltien är omtyckt är för att de är glada, lekfulla, kvicka, följsamma och den väldigt lättlärd och gillar att vara tilllags. Många tänker ofta när de hör sheltie att de är skälliga och rädda av sig men den uppfattningen har inte jag. Visst skälliga kan de vara men med rätt uppfostran kan man få bort det värsta och jag har ALDRIG träffat en rädd sheltie. De jag träffat är framåt, glada, nyfikna och folkkära.

Hälsa

Sheltien är en rätt så frisk ras, några ögonsjukdomar som är vanliga är CEA och PRA även felväxnade ögonhår kan vara vanligt. Något man bör tänka på är att många av dem är väldigt matglada så se till att de inte äter för mycket.

Övrigt

Storlek: Hanar ideal - ca 37 cm. Tik ideal - ca 36 cm. Men det finns stora storleksvarationer.

Färger: Det finns fler olika färger, sobel, trefärgad, blue merl, svart/vit och svart/brun men tyvär var det länge sedan denna färg sågs. I de flesta färgerna finns det också fler olika varianter som sobeln, en del är mörkare och vissa är ljusare osv.

Fastän sheltien har mycket päls så tovar den inte säg så lätt bara man borsta igenom noggrant nån gång i veckan. Kom ihåg att borsta extra bakom öronen då det tovar sig lättare där.

Mer info finns här http://www.skk.se/hundraser/shetland-sheepdog/ och här http://www.sssk.org/.

Några bilder från i sommras när jag var på vännäs utställningen. Första bilden är på en trefärgad och de två sista är på två soblar och där ser man tydligt hur mycket det kan skilja på färgen från hund till hund.

     

Av Sabine - 26 november 2013 15:21

Fick gå från sista lektionen tidigare då jag började må illa. Inte roligt men tror inte det kommer bli något av det hoppas jag i alla fall för ikväll ska vi åka och julhandla inför julpyntar tävlingen vi ska ha på elevhemmet. Det går ut på att alla tre korridorer ska tävla mot varandra om vem som julpyntat finast. Förra året vann min korridor (hundkorridoren) och nu ska vi göra allt för att vinna igen ;) Ska bli roligt.


Jackie var för söt i morrse. Hon balanserade på mitt ben när jag låg i sängen vilket inte gick nå vidare. Sedan la hon sig på min mage och bara stirrade på mig hur länge som helst och efter det vet jag inte riktig vad hon skulle göra men hon skulle väll lägga till sig eller något men då råkar hon rulla ner från magen. Sötungen min!

Visst flyter hon in rätt så bra i höstlöven?

 

Av Sabine - 25 november 2013 21:57

Hoppas ni orkar läsa hela texten, blev rätt så lång. Orkar inte läsa igenom den så hoppas det inte är allt för mycket stavfel och rörigt.

Ja min hund är ju då Jackie som ni kanske redan förstått. Jackie är född 6 april 2013 och var minst utav 5 valpar. Hennes riktiga namn som står i stamtavlan är Åsforsens Jacquelynne och är utav rasen shetland sheepdog som jag säkert nämt tidigare. Sobel färgad med vita tecken är hon dessutom för er som vill veta. Hennes mamma heter Milward Simply Samantha och är även hon sobel med vita tecken, ni kommer få se bilder på henne nedan. Hennes pappa heter Lundecock's Run For Fun och även han är sobel med vita tecken, här inne kan ni titta på bilder på honom http://www.yosemites.se/


Det var faktiskt tack vare min lärare som jag hittade annonsen om några sheltie valpar där en av dem var Jackie. Jag hade länge längtat efter en hund och funderat på raser men tillslut bestämde jag mig för en sheltie har alltid tyckt om rasen och varit lite smått intressrad av den. Men i alla fall ringde jag uppfödaren till Jackie eller först hade jag faktiskt pratat med ägaren till Jackie pappa och hon tyckte att jag skulle ringa till Jackie uppfödare men dock så pratade hon mest om hur fina hanarna var men inte något om lilla Jackie som var enda honan tillsalu. Jag ringde i alla fall och det var i början av mitt sommarlov och bara helgen efter åkte vi ner till och tittade på dem. Då var Jackie 10 veckor och hon var verkligen minst av syskonen men kaxigast och modigast. Hon hoppade upp i mitt knä på en gång och var riktigt översocial och lekfull. Jag skulle bestämma då om jag skulle tinga henne eller inte. Jag hade egentligen kunnat ta henne då men genom att jag jobbade kunde jag inte ha en valp samtidigt. Men det blev bestämmt att jag kunde hämta henne om tre veckor. När mamma åkte iväg för att ta ut pengar för handpeningen stannade jag kvar och då somnade lilla Jackie i min famn


Efter tre långa veckor var hon äntligen hemma! Direkt efter att hon kom hem sprang hon runt på gården och undersökte allt som om hon alltid bott där. Helt otroligt hur en valp kan vara så självsäker och framåt när det gåller nya saker. Vi gjorde mycket under sommaren och hon fick följa med på det mesta. Åkte upp till motorveckan i lycksele och campade där och det gick super bra. Trots allt oväsen var hon helt cool lugn, sov för det mesta i någons famn.


Jag har egentligen hur mycket som helst som jag kan berätta om Jackie och vad vi  gjort men texten är redan nog lång som den är. Ska därför bara tillägga lite korta saker om henne.

Jackie är ett lite charmtroll  och alla som möter henne älskar henne vilket kan vara en nackdel för mig speciellt när jag bor på skolans elevhem med Jackie och ibland så kan det hända att jag inte alltid får ha henne för mig själv. Precis som alla älskar henne älskar Jackie alla, männsikor är det bästa hon vet. Andra hundar går också bra speciellt de på elevhemmet och skolan. Hon är alltid glad, lekfull, älskar att mysa, lätt lärd och något jag gillar med henne är att hon har tydlig av och på knapp. Hon älskar även katterna hemma de är ju hennes kompisar ;)

Tillsist tänkte jag rabbla upp lite vad hon kan

  • Sitt
  • Ligg (måste finslipas på mer)
  • Snurra
  • Tassen
  • Igenom (Kryper under mina ben när jag sitter)
  • Stanna kvar både när hon sitter och står
  • Gå fint i koppel kan hon bara ibland ;) måste träna mer på det.

Första bilderna är på Jackie 10 veckor och  hennes mamma och collaget är på Jackie från den dagen hon kom hem 13 veckor till hon är ungefär 5-6 månader.

         

Presentation

Jag är en djurtokig tjej som älskar att fota.

Djuren har alltid varit mitt liv och det kan vara därför jag valde att gå på ett naturbruksgymnasie där jag läser djur inriktat mot sällskapsdjur och djurparksdjur.

Fråga mig

2 besvarade frågor

Senaste inläggen

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24
25 26 27 28 29 30
<<< November 2013 >>>

Kategorier

Sök i bloggen


Ovido - Quiz & Flashcards